juliat

dom bara rinner och rinner.. Har gjort de hela dagen, jag har aldrig känt mej så liten och sårbar. Känslor i överflöd.
Dagen har jag legat på bristningsgränsen hela tiden, gråtit lite då och då.
Imorse innan jobbet började jag gråta i pauserummet, kändes lite pinsamt så jag sprang upp till pappa, sen kom jag ner och Kåre, Kani och Elby klappade och kramade mig..
Sen mötte jag Anders och han kom bara fram till mig och ger mej en jättekram och då brast de för mig igen..

Så av och till hela dagen har de vart, jobbigt, men skönt att inte bara vara hemma.

nu blir de sova tror jag.